Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).  Related Paintings of fredrik westin :. | Arab or Arabic people and life. Orientalism oil paintings 122 | The night of Golgatha | Gathering of Actors from the Italian Comedy | Verstobung der Hagar | Rowers at Chatou |
Related Artists:
Giovanni Domenico Tiepolo
(August 30, 1727 - March 3, 1804) was a Venetian painter and printmaker in etching. He was the son of artist Giovanni Battista Tiepolo and elder brother of Lorenzo Baldissera Tiepolo.. Domenico was born in Venice, studied under his father, and by the age of 13 was the chief assistant to him. He was one of the many assistants, including Lorenzo, that transferred the designs of his father (executed in the 'oil sketch' invented by the same). By the age of 20, he was producing his own work for commissioners. He assisted his father in Werzburg 1751-3, decorating the famous stairwell fresco, in Vicenza at the Villa Valmarana in 1757, and in Madrid at the palace of Charles III from 1762-70.
MEYTENS, Martin van
Dutch painter (b. 1695, Stockholm, d. 1770, Vienna). was a Swedish-Austrian painter who has painted people of the royal Court of Austria such as Marie Antoinette, Maria Theresa of Austria, Francois III and his family, and many other royal paintings. His painting style has inspired many other painters to paint in a similar format. Martin van Meytens was born on June 16, 1695 and was later baptised in Stockholm, Sweden. He studied other great painter's works and in 1717 he had a great success in painting enamel paintings and miniatures, but later went on to greater task. In 1723 he began to paint large portraits of royal courts
Jacques-Emile Blanche
(1 January 1861 - 20 September 1942) was a French painter born in Paris. His father was a successful psychiatrist who ran a fashionable clinic, and Blanche was brought up in the rich Parisian neighborhood of Passy in a house that had belonged to the Princesse de Lamballe. Although he received some instruction in painting from Henri Gervex, he may be regarded as self-taught. He became a very successful portrait painter, with a style derived from 18th-century English painters such as Thomas Gainsborough as well as Edouard Manet and John Singer Sargent. He worked in London, where he spent time from 1870 on, as well as Paris, where he exhibited at the Salon and the Sociate Nationale des Beaux-Arts. One of his closest friends was Marcel Proust, who helped edit several of Blanche's publications. He also knew Henry James and is mentioned in Gertrude Stein's The Autobiography of Alice B. Toklas. Among the painter's most famous works are portraits of his father, Marcel Proust (Private collection, Paris), the poet Pierre Louÿs, the Thaulow family (Musee d'Orsay, Paris), Aubrey Beardsley (National Portrait Gallery, London), and Yvette Guilbert. He was the author of the unreliable Portraits of a Lifetime: the late Victorian era: the Edwardian pageant: 1870-1914 (London: J.M. Dent, 1937) and More Portraits of a Lifetime, 1918-1938 (London: J.M. Dent, 1939).